I'm not fucking gonna shut up anyways

2012-02-11T23:59:00.007+01:00

Låt

mig

vara

kletiga

jävla

fuckers.

*****

Var på väg för att möta honom och kände med hela kroppen hur mycket jag ville vara i hans ögon. I hans händer igen. Men när jag såg bron där det började hända vände viljan och växte från råstark bumling till smågrus. Starka långa kliv för att minnas ändå.

Gör mig liten svart pöl. Ring mig, få mig rinnig och kall. Smek mig! Gör någonting.

*****

drömmer

stora fåglar som täcker himlen och det lilla man ser är svart och mullrande där skrattar han i gula regnkläder och vill bjuda med mig på en tur men jag kan inte röra mig han tar min hand och försöker dra mig upp men jag låter mig dras fel sedan sluts ögonen något mustigt ruttet trycker i näsan rötterna kring mig sveper som en omfamning

sedan vaknar jag

2011-12-25T02:47:00.002+01:00

För att vara kryptisk och fin i kanten så har det sällan funnits en kvinna som så omsorgsfullt smort mina hornhinnor med gullök och chili. Jag önskar henne all lycka någon annanstans. Att inte hata henne är som rost och egg överallt mot insidan av huden.

Rost och egg.

På.

Insidan!

Med vilje.

Får mig att hata mig.

2011-11-27T21:12:00.003+01:00

Jag hade glömt bort hur man målade - hur man tar något ögonblicksskarpt och omsätter i rörelse, hastiga skisser eller vattnig akvarell. Jag hade verklig konst i min säng inatt och leendet lekte när jag stirrade mig hungrig och förkrossad.

Idag är dagen då stjärnorna åker upp och solen ner.

Snart ska jag berätta sagor igen, eller någonting som inte bara är osammanhängande svammel. Vet inte var den här bloggen ska ta vägen egentligen men jag tycker om att det finns, och att ni finns.

Drömdagbok

2011-11-22T12:03:00.005+01:00

När jag blir gammal, så gammal att jag kommit över kärleken till smuts och tungt grått syre och känslan av att aldrig riktigt vara ensam. Packad under och över människor som bor och samtalar, som dricker vin och renoverar, som lever sina liv med mitt utan att egentligen veta vem jag är eller vilken färg jag vill ha på väggarna.

Då vill jag flytta till en liten röd stuga mitt på ett fält med vallmo. Ständig sommar, ständig flykt.

2011-11-09T16:14:00.010+01:00

När vi talar om svarta och vita saker, när vi talar om de mest silverskimrande gråskalor, som lätt dimma över höga byggnader i New York eller Paris, kanske London. Ditt London. Då talar vi till oss själva lika mycket som till varandra. För med dig kan jag vara lika ärlig som i tankarna på kvällen precis innan jag glider in i sömn.

Jag talar med honom och känner att allting kan sägas, att det måste sägas. Orden trillar villiga och rosa ur min mun.

Om att invänta domen; jag var tio år och satt ensam på en hård bänk utanför aulan, jag skulle snart gå in och ställa mig på scenen inför hela min familj, mina vänner och alla de som någonsin vetat vem jag var. Jag kunde höra de förväntansfulla viskningarna. Men det tal jag skulle hålla var borta, mitt huvud var tomt och magen svart och virvlande.

Tänk om han på riktigt skulle se att jag är lika genomskinlig som ett glas med vatten. Tänk om han visste hur gärna jag ville drickas, J. När han har druckit mig, svalt mig och blivit full på jäst hallonsaft vill jag komma till dig och tala om dina sagor med vackra svartlockiga troll och vitblonderade prinsessor.

Min klocka har stannat

2011-10-28T22:55:00.004+02:00

Vad gör jag nu. Skrovlet i min hals, bölden växer, når djupt ner i bröstet. Och på natten håller han om mig när hostan sliter hela kroppen isär. Ikväll offrar jag mig till livet igen, det sista beslutet innan jag lyfter, alltid alltid är det så.

sekunden av vila

nu orkanen

åter

P.s. A och J är elden.

2011-10-16T23:10:00.003+02:00

Ingen snara den här gången men att det alltid måste göra lite ont. Att det alltid måste kännas. Min syster läste ett brev för mig idag, ett brev jag skrivit för länge sedan. Om att jag ville låsa in henne i ett vadderat rum och skydda henne från allting som på något vis skulle kunna trasa henne. Ikväll är hon säker, ikväll vill jag låsa in mig själv och äta nyckeln.

Det är mycket oralt just nu men lämnar man någonsin den fasen?

Puss

För att en dag kommer jag att säljas för tre kameler.

2011-10-14T10:20:00.004+02:00

Lugnet i sig är inte bra, allt det beror av är väl det. Egentligen precis vad jag behöver. Håller mig sysselsatt. Tomma ord jag uttalar själv som någon form av mantra har blivit rutinartad handling. Men det kliar, i mina fingrar i mina ben och det drivande är mörkt frestande och så svårt att inte dyka ner i. Omfamna.

Står i köket, det är lite grus i hörnen vid kylskåpet, men det är fint. Torkar av köksbänken, det luktar morötter och vitkål från spisen, jag har tänt ljus och dammsugit och allting, allting borde kännas som efter fredagsstädning när jag var liten. Ombonat och rent, sanningarna helt sanna och djävulen utelåst just ikväll. Men utan manin i honom är jag ingenting, måste ledas, kan aldrig ta ett eget jävla beslut någonsin.

Hela min hud

stort organ

ett allergiskt utslag.

Ge mig något anti att bita i, någon.

2011-10-06T12:16:00.003+02:00

Hon talar till min skruvade sida, så nu åker jag och hälsar på i det vackra Göteborg, mitt hatobjekt bland städer. Vi har så mycket planer hon och jag men gissar att huvudattraktionen balkong, rödvin och oavbrutet pratande i varandras munnar kommer ta störst plats.

Ska vrida livet ur de små husen och de främmande gatorna också.

Det har inte så mycket med flykten att göra som med målet men nu när jag snart är på väg inser jag att det tidigare spelar större roll än vad jag tänkte mig. Nu lägger jag alltså benen på ryggen igen, jävlar.

*****

jag är ingen poet

någon tycker det

han har fel

men rätt

jag kommer

kommer tillbaka

puss

2011-09-27T11:34:00.008+02:00

En dikt om det som borde varit. Du och jag i en cab, inte i LA utan på småvägar i mellansverige nu i somras. Texter som blev skrivna för dina ögon endast. Jag älskar dig, det vet du, fast jag aldrig sagt det. Jag har velat gråta med dig men aldrig vågat. Det är inte försent, det kommer aldrig heller vara det. Bara lite annorlunda förutsättningar.

Väntar nu på något jag kan greppa.

Min mage var tusen stenar - tusen bomullstussar nu. Svarta tunga bomullstussar, men mjuka inte skrovliga. På tre minuter och ett klick på send.

You're a lover of the wild and a joker of the heart

2011-09-26T10:01:00.003+02:00

Klockan är en minut över tio och jag är ensam. Och jag väntar med hjärtat blodigt i min hand.

Bom.

Tänker på igår, på alla lyckliga ögon och skrattande munnar. Jag såg dem men kände dem inte. Som en scen från Alice i underlandet, mamma var som den trinda färgglada katten, uppflugen i ett träd sa hon med stort leende; titta på mig! Försökte möta dem halvvägs i det där underligt glada. Det var inte omöjligt. Sedan på kvällen ringde jag till min favoritman i hela världen. Han sa att det är jobbigt att låtsas vara glad när man är ledsen.

Det är också jobbigt att låtsas vara ledsen när man är glad.

Så jag gömmer det igen, kära, trycker skyndsamt tillbaka det på sin plats. Ni vet det där slaskiga råa inälvsljudet? Det.

Om bara någon kunde sy mig blek och hel.

2011-09-24T18:43:00.003+02:00

Sommarförsummelse. Ruset fanns där ändå - gjorde mig stark. Kulspruta bakom ögonen och gråsten i hjärtgropen. Bröstet fullt med kärlek ändå. Just där och då var jag ingenting annat än på riktigt.

Nu är jag lika dimmig i kanterna som de kyliga höstmorgnarna över Stockholm.

Jag vill berätta för er om den gamla, men ni känner mig som en annans slav och det skulle bara förvirra. Egentligen ville jag nog mest slänga ut frågan om det är han som gör mig dimmig. Jag vet att det inte är det. Det är bara det att jag önskar att det vore så.

Vansinnesilskan

2011-09-15T22:12:00.003+02:00

Kom då kom då kom då och se om du kan ta mig.

jag älskar dig

jag hatar dig

jag vill

riva

slita

ta bort

det där påklistrade

eller jokern kanske har kommit för att stanna

Hennes hjärta är ett skotthål

2011-09-14T09:09:00.004+02:00

Det är hennes mening - sedan jag såg den (andras form fastnar inte lätt så hårt i mig, kalla mig egocentrisk det är korrekt) kan jag inte glömma. Till Anna. Alla de som tar sig tid att se henne, älskar henne.

Hon vill aldrig kyssa pojkar, hon vill kyssa man, blodiglar och vanvett trots att de äter äter äter hennes kropp.

De har kommit till hjärtat nu, de börjar och de slutar just där. Ett skotthål? Flera! Något skjuter urskillningslöst.

Ändå finns där alltid ord kvar. Som säger allting nytt men förstår allting gammalt.

Frossarfest pågår index of shadows.

*****

2011-09-13T22:53:00.007+02:00

grus och gräs under smutsiga sommarfötter

cigaretten jag tar när jag är vansinnig och vacker

slutna ögon kring verklig trötthet och sömn på en sekund

herr perfekt med kuk som en dröm

när folk levererar skrattsalvor bara för sig själv

oskrivna word-dokument

framförallt kanske oskrivna blad som i papper

människor som sluter sig som igelkottar kring det mjuka

doften av lavendel i min troslåda

jag och syster i ett påslakan, vårt hus av tyg och nytvätt

och mamma som log

att fånga regnet

och så du

2011-09-12T20:20:00.003+02:00

det

svarta

hålet

medvetandet

vill

inte

ens

tankarna

det

som

får

mig

att

skapa

på

andra

håll

flera

små

krämpor

istället

för

livshotande

hjärtattack

2011-09-05T11:25:00.017+02:00

Feberdrömmar om A - feber som i sjuk men brottandes mot det sjuka. Bredvid mig låg Cooper och andades ord som med iskall logik beskrev världen. Han pratade med Diane. Hundratusentals soldater stegade förbi min säng, det var ett muntert segertåg och kungens flaggor fladdrade i vinden. Allting var svartvitt och grynigt likt femtiotals-tv och ingenting, ingenting nådde mina öron som annat än svaga ekon.

Jag drog filten över huvudet och tvingade mig att stänga av. Då talade Coopers röst ändlöst och hest till han somnade, eller jag somnade, en arm smekte sig kring min midja, antagligen i tron om att jag var någon annan. Tänk att så ofta vara symbolen för deras längtan men sällan den som ursprungligen inspirerade den.

Var Adrien kungen vars vapen prydde flaggorna? Vilket slag hade han isåfall vunnit? Eller var det en hämndauktion? Jag vet inte. Känslan av att låta honom storma vid mitt öra, låta vinden tjuta till huvudet är tomt och lätt, ovetande som ett spädbarns.

Mormor har tre röda rosor och mig vid sin sida idag. Jag skulle så gärna vilja se mitt barnbarns barn innan jag dör, kommer hon säga efteråt och titta menande på mig med sina gamla blekblå ögon.

Hello lovers

2011-09-02T09:17:00.004+02:00

Nio timmars sömn med Agent Coopers trygga, lite lätt vansinniga röst i mina drömmar.

Adrien är hans namn.

2011-08-29T21:55:00.002+02:00

Han talar engelska, franska och lite polska, hans farmor var född där en bit utanför Krakóv. Han berättade en gång att han varit där med henne precis innan hon dog, han berättade hur folk log åt deras sätt att tala. Ett språk sedan länge utdött och föråldrat, utan slang och en tydlighet som aldrig skulle talas mer. För min skull har han lärt sig några av mina ord, men inte tillräckligt för att förstå hela meningar.

Sin lägenhet har han på mammas bekostnad, vilket jag givetvis låtsas att jag respekterar. För honom kan jag vara vem som helst, den han vill ha, den han behöver. Förutom sovrum och kök och bibliotek (det är det viktigaste, sa han, ett hem är inte ett hem utan någonstans vackert att förvara sina böcker) finns där ett mörkrum. Det är inte så mycket större än en städskrubb och vi har varit där ett par gånger tillsammans, jag som ett litet klumpigt barn förpassat till ett hörn med en dammig vinflaska för att se och lyssna på hans iver när han beskriver konsten.

Jag kommer aldrig glömma den natten i höstas. Vi hade träffats för första gången kvällen innan. Han var ensam för att han valt det och jag för att min väninna som aldrig tålt lika mycket vin som jag hade bestämt sig för att följa en man hon inte kände till en plats hon inte kände för att låta sig bli tagen. Han gick fram till mig som jag antar att han går fram till alla kvinnor han vill roas av för hur mycket tid han nu känner de är värdiga. Han frågade om jag ville se Paris och jag sa ja.

Natten därpå tog han mig till bergen.

The things you own end up owning you

2011-08-28T16:17:00.004+02:00

Vera

2011-08-27T09:00:00.000+02:00

Kontrollen i att gå upp gå ner gå ut. Inte tänka. Promenera hastigt mot målet. Sätta igång. Bli klar. Människorna flanerar förbi, de ser mig och de undrar. Jag ser underligheterna och underviker normaliteten. Idag blev jag igenkänd som en kvinna jag inte var och jag visste vad det var som gjorde oss så lika.

*****

Håller andan och skriver hennes namn. Smakar på det med läppar som önskar de var hennes. Jag känner fortfarande ånger.

På en gata långt bort på alla vis gick hon blekt i sina klackar bredvid människor i flip flop och brunbrända ben. Hon var en kvinna fast i en tid till vilken hon aldrig hörde - ett yttre utan substans, utan grund. I hörnbutiken köpte hon allt bubbligt drickbart och sockervadd. Hemma var hon naken under negligé eller tunn morgonrock men alltid klackar, detta visste jag inte förrän jag slutade förakta henne.

Hon släppte alla inpå, men aldrig livet.

Du är kall och beräknande sa jag när han log

2011-08-26T15:07:00.003+02:00

Sometimes, sometimes, sometimes you're happy for no apparent reason.

2011-08-25T09:40:00.000+02:00

Maybe it's because fog is clinging to the high buildings in Stockholm when I take my computer and my old handbag and go to Ritorno early in the mornings. Maybe it's because the wind is cool but the air thick and hard to breath. It could be because of O that takes care of me in a way I will never be able to repay.

But most probable it's because of J. I keep nagging about her, doesn't I? Well I can't seem to let her go, she's everywhere in my mind and I'm happy for her but worried sick about which person I will turn out to be without her on my side. We spend hours on the phone and she is my lover in so many ways. A lover of my words my song my heart. Not my body though and that's too bad since I've always had a thing for women - one woman anyway. A small curvy one with red lipstick, white blond curly hair and clingy dresses.

My friend E and I discussed if we would have been handsome men, if we'd turned out that way. Sister would have been, not me. I'm too much in love with my silk lingerie and we all know what most women think about men like that.

Let's go meet the red and yellow leaves armed in scarves and hats of our choice!

I don't mind what you call me - that's just semantics.

2011-08-24T08:49:00.000+02:00

Sluta förenkla allting, säger han. Men det är det enda raka sanna. Flera dimensioner av verkligheten finns här redan - behöver inte berätta sagor längre.

Ja, jag är här. Tyst. Men ändå är jag aldrig riktigt där längre.

A. Sedan den där natten har han inte ringt, inte dykt upp i Stockholm bara för att ta en kopp kaffe (ingen mjölk, två sockerbitar) och berätta om natten innan. Jag vet att han går mil på nätterna när han inte kan sova. Längs med regniga gator i sällskap av sina egna demoner eller med Evelyn, hans musa och modell. Kan tycka att priset per timme är väl högt för att faktiskt inte ligga med henne.

Jag är så fattig just nu, har inte råd att ringa Paris.

Håll mun sitt still var glad

2011-08-22T08:26:00.000+02:00

...

Saker jag uppenbarligen älskar

2011-08-21T10:08:00.000+02:00

* Cigaretter

* Ångest, helst utav dumhet självframkallad..

* Tydliga revben och höftben som gör ont när man sover

* A, för att han inte vill ha mig

* Billigt rött vin

* Vackra människor som ser aningens sjuka ut

* Män över 180 cm mellan 25 och 45 som inte vill ha mig

* Att leva på gränsen, gärna ekonomiskt

* J, för att hon hjälper mig med allt ovanstående

* Familjen, för att de inte vet

2011-08-19T13:15:00.000+02:00

Allt rör sig i rasande tempo just nu - jag älskar att ta ett steg tillbaka och ta in färgerna i hetsen. Han älskar mig när jag står stilla med honom och lyder minsta fingervisning under lekfull protest.

A ringde mig för övrigt inatt, han är ledsen på grund av henne igen. Hon ser honom inte ens, sa han. Jag förstår inte vad han ska med henne till, hon har korta ben och fräknar. Hon är vackra svala ord men ett tomrum, ett ingenting. Han ville att jag skulle vagga honom med min röst, trösta honom sömnig men han bad inte snällt så jag la på.

Inatt är det den andra igen, människan som låter mig befinna mig i den bekväma rollen av hans lilla kvinna för några timmar. Stor magnifik skapelse av karl och starka händer. Men jag vill inte knullas av den andra, jag vill knullas av honom.

When I was younger so much younger than today.

2011-08-17T11:17:00.000+02:00

Gamla samtal med gamla män. De skaver mig blodig för att jag vill det.

På bänken sitter ett gammalt par med händerna krampaktigt i den andras. De stirrar föraktfullt på ungdomen som raskt tar sig förbi. Men i den andras ögon finns kärlek, förmultnad sedan tiotals år finns den fortfarande där. Hon säger det aldrig, han viskar det så tyst att hon inte hör. Att han tycker om den blåa klänningen om somrarna.

När de smeker varandra är de är inget annat än utnötta sandpapper.

In my dreams I have no fright.

2011-08-17T10:25:00.000+02:00

2011-08-12T22:02:00.000+02:00

Du var min sol, min självklara sol. Kanske framförallt om nätterna under lånat täcke mellan kyssar när du bara såg. Bakom alla murar och skyddsbarriärer stormade du och jag kunde inte längre komma på om jag någonsin varit ledsen. Mot din hud var jag oåterkalleligt en annan. Plötsligt avbrott. Förlåt. Du försvann. Jag kunde inte känna mina fingrar eller tår, förlamningen var i hela kroppen över alltihop. Den vackra kvinnan med de fantastiska ögonen som inte kunde sluta prata, som inte kunde sluta vara i din doft, som sa raka klarheter levererade med pricksäker elegans, hon lämnade mig med. Jag blev ingen utan dina ord. Var du tvungen att åska igen, mullra kärleksfullt, rycka tag. Jag skulle ha behövt hela svenska försvaret (fast det är ju egentligen alldeles för litet) för att bekämpa den där slingrande äcklande känslan. Jag minns när jag stod framför spegeln någon timme efter vårt första möte andra gången. Jag älskar honom, sa jag. Jag älskar honom. Jag älskar honom. Sedan grät jag.

Till J.

2011-08-11T20:34:00.000+02:00

Du satt bakom mig den där första dagen i skolan. Det var så länge sedan jag hade suttit sådär, med blicken på en tom vit tavla. Parallellerna till gymnasiet gav mig svettningar. Men allt det där glömde jag när jag blev trollbunden av karisman och av samtalet i rummet.

Ingenting var för mig som ett klassrum skulle vara. Huvudet var inte slött av tristess och flugsurr mot varm fönsterruta, det var på ständigt högvarv på jakt efter ord för uttryck. Jag räckte upp handen när M frågade efter nikotinabstinenta rökare. Det gjorde inte du.

Ändå finns vi till ett par månader senare, båda rusiga av passionen och av de många cigaretterna. Ändlösa timmar i samtal om livet är redan avklarade. Får man veta allt igen? Flera år har sprungit förbi medan jag blinkade. Ögonlockens insida tycktes svart men var rosa.

Nu när synen är tillbaka ser allting annorlunda ut, hela min kropp och alla mina tankemönster är oåterkalleligt förändrade. Jag har hoppat nu, J. Hoppat från en högre höjd än jag någonsin gjort förut. Det skrämmer mig.

Trösten finns i den där första dagen. För jag kommer ihåg att jag sneglade på dig i smyg. I hjärtat visste jag redan. Hjärtat sa mig att du var fin och underlig, lik mig. Det var sant.

It would have been much better if they'd not turned out to be men.

2011-08-09T20:36:00.000+02:00

2011-08-09T16:30:00.000+02:00

När det inte finns kaos i mitt liv är mitt hjärta tomt - rätt in som ett pärlband av vassa diamanter letar sig orden på allas läppar.

Drömmar.

2011-08-08T20:31:00.000+02:00

Gatorna är tomma nu, vandra mörka nattpromenader med en tetra vin och ett paket cigg som enda följeslagare. Luftens brus min musik, fast mitt huvud brusar tillräckligt egentligen. Jag brände upp min lägenhet natten till idag, t-röd överallt och en liten tändsticka var allt som behövdes för att klippa banden. Nu vet jag inte vart jag ska ta vägen, berusande - som den röda vätskan.

That's all drugs and alcohol do, they cut off your emotions in the end.

2011-08-07T16:02:00.000+02:00

(awesomepeoplehangingouttogether.tumblr.com)

2011-08-07T13:16:00.000+02:00

Han som ändrade oss, födde oss, älskade oss är borta och nu har vi bara varandra. Jag kan se din tysta konversation - jag kan höra din fantasivärld skälva mot varje andetag du tar. Som en liten fladdrande citronfjäril precis innanför revbenen. Som den där första sekunden av vakenhet innan man vet var man är. Vi är hans vackra barn som alltid vänder ansiktet mot regnet hur ont det än gör.

05.20 i morse vaggade jag en vuxen man till sömns. Starka händer greppar midja, hår och armar. En våldsamt levande godnattsaga.

05.20 somnade en gammal kär man som älskade Paris och undervisade i franska på universitet till för bara tre år sedan. Han kommer aldrig att vakna mer.